torsdag 30 mars 2017

Utedasset





Lilletorp är så gammalt och omodernt att det inte finns några grävda avloppsledningar…
Boken handlar om Svea och Holger som är pensionärer. Syskonparet har vuxit upp tillsammans på Lilletorp. Svea bor fortfarande kvar, men Holger har en lägenhet i staden och flyttar ut i lillstugan på Lilletorp under sommaren. Svea och Holger är mycket olika varandra. Svea gör i första hand det hon tycker är roligt, istället för att t.ex. städa. Holger däremot tycker om ordning och reda. Han vill ha kontroll på saker och ting. Svea tycker att det går till överdrift ibland. Holger plockar och städar i lillstugan och tar sig sällan tid till att göra något roligt.
Svea tycker om sitt utedass. Det är ombonat och trivsamt med gardiner och blommor. Här kan hon sitta i lugn och ro och det tycker Svea om. Kommunen säger att det förorenar naturen, så de har bestämt att dasset skall rivas. Svea har protesterat mot detta.
Vid ett tillfälle när Kalle Almgren från miljökontoret är på besök tar Holger emot eftersom Svea inte är hemma. Holger vet inte att Svea just kommit hem med bussen, men att hon gömt sig för att hon inte vill prata med Kalle. Kalle lånar det dass som han sagt inte får användas mer och detta gör Svea arg. Hon smyger fram och öppnar luckan på baksidan och sticker upp brännässlor i rumpan på Kalle. Kalle hoppar ut genom dassdörren med ett tjut…
Jag tycker att boken är lagom lång för att få en härlig lässtund tillsammans. Den rolig men har även något att lära oss. Nämligen att vara rädd om vår natur. Det är spännande att möta Svea och Holger som är så olika men ändå visar att de tycker så mycket om varandra.
En annorlunda och härlig berättelse som jag under läsningens gång funderade ”hur skall detta sluta”. Men jag måste säga att jag blev glatt överraskad.



/Ett läsombud inom LSS

torsdag 23 mars 2017

Det vi inte visste var lycka...




Julie är 20 år och ensamstående mamma. Hon jobbar i kassan på ett snabbköp. Inget roligt jobb, opålitliga arbetskamrater och en vedervärdig chef, men hon står ut för Lulus skull. Lulu är hennes treårige son.
Den här dagen har Julie varit inkallad till chefen och nästan blivit av med jobbet på grund av en incident som inte var hennes fel. När hon kommer tillbaks till kassan hamnar en ovanligt vänlig och ovanligt ovan kund framför henne. Paul är nyskild och har ingen större vana vid snabbköp. Han har missat att väga sina äpplen och sedan lyckas han väga dem som druvor. Kön växer och Julie känner sig missmodig, trots leendet från kunden kryper en tår fram.
Denna tår gör att Paul bestämmer sig för att bjuda henne på middag, Julie är tveksam till att tacka ja. Paul är ju trots allt en vilt främmande karl som skulle kunna vara hennes pappa, men hon tackar ja och detta leder till en bekantskap som i grunden kommer att förändra deras liv. 
Paul och hans son som håller på att återhämta sig från en tragedi ska åka på semester till Pauls sommarhus i Bretagne. Paul bestämmer sig hastigt och lustigt för att bjuda med Julie och Lulu till huset, detta utan att Jerome (som sonen heter) vet om det.
Julie tvekar återigen även detta är ju lite galet, att åka med två främmande män på semester, men hon bestämmer sig att åka med för att Lulu ska få se havet.

Detta är en berättelse om hur bräckligt livet kan vara men också en berättelse fylld av ömhet och hopp, skriven med ganska kärv humor.

Ann-Sofie

torsdag 16 mars 2017

Det blödande hjärtat





Andrew Taylor är en brittisk författare som mycket välförtjänt vann Svenska Deckarakademins pris för 2009 års bästa översatta kriminalroman, Det blödande hjärtat. Han har arbetat som båtbyggare, lärare, bibliotekarie och frilansredaktör. Sedan 1981 ägnar han sig åt författandet på heltid.
Vad är det som händer på Bleeding Heart Square? Året är 1934 och lady Lydia Langstone flyr från sitt vackra hem och sin våldsamme make. Hon flyr till ett nedgånget hus på Bleeding Heart Square i London. Hon har ingen annanstans att vända sig än till sin far som hon knappt känner. Kapten Ingleby-Lewis bor på ett sjaskigt lägenhetshotell på nummer sju och nu ska hon bygga sin egen tillvaro som oberoende arbetande kvinna. Men vad Lydia inte vet är att Bleeding Heart Square är fullt av mörka gåtor. Vad hände med miss Penhow, den ensamstående medelålders kvinnan som äger huset och som försvann för fyra år sedan? Varför står en mystisk civilklädd polis och bevakar området? Vad är det som gör journalisten Rory Wentwood så angelägen om att få kontakt med Miss Penhow? Och varför får Joseph Serridge, den som sist såg miss Penhow i livet, paket med ruttnande hjärtan skickade till sig? Enligt legenden dansade djävulen en gång på Bleeding Heart Square - och nu verkar återigen mörka krafter ha tagit över huset ...

Maria S




torsdag 2 mars 2017

En mycket tänkvärd bok om ett Europa i krig




 ”Världen av igår”, skriven av den en gång hyllade och mycket läste österrikiske författaren Stefan Zweig. Detta är en författarbiografi och kan läsas som en sådan men det kanske allra viktigaste med boken är det tidsdokument som den utgör.
 Visst finns det tankegångar i boken som känns lite dåtida, men mycket av tankarna och oron han ger uttryck för tror jag kan äga giltighet även idag. Boken skrevs mitt under brinnande krig, den kom ut första gången i Stockholm 1942. Den skrevs av en man som sett det första världskrigets katastrof, mellankrigstidens hyperinflation och arbetslöshet och sedan spirandet av nationalsocialismen.  Så här skriver Stefan Zweig om nationalsocialismen:
 ”För nationalsocialismen med sin skrupelfria bedrägeriteknik aktade sig noga för att visa sina syftens hela radikalism innan världen blivit härdad. Så tillämpade den helt försiktigt sin metod: alltid bara en liten dos, och efter dosen en kort paus. Alltid bara ett enda piller och så ett ögonblicks avvaktan för att se om att det varit för starkt, eller om världens samvete skulle tåla även denna dos. Och när det europeiska samvetet – till vår civilisations skam och skada – ivrigt betonade att dessa våldshandlingar inte angick det, eftersom de begicks ”på andra sidan gränsen”, blev doserna allt kraftigare, tills hela Europa till slut gick under”
Stefan Zweig som var av judisk härkomst var efter Hitlers maktövertagande tvungen att lämna Österrike, han bosatte sig i Brasilien där han skrev den här boken, fritt utifrån sitt eget minne. När boken var klar tog han och hans hustru sitt liv.

Det här är en bok som inte lämnar någon oberörd tror jag. Nu, efter kriget så vet vi ju alla om de omänskligheter som utspelade sig då men här är en person som redan i samtiden såg och förtvivlade över Tyskland vägval och vad det innebar för hela Europa.

Anneli C