torsdag 4 juni 2015

Historien om Quiet Dell av Jane Anne Phillips



Det här är en bok som suger tag i en direkt! En skönlitterär tolkning av ett verkligt fall. Stämningen i boken är laddad och kuslig.
Året är 1931. De tre barnen Grete, Hart och Annabel lever med sin mor Asta Eicher utanför Chicago. Efter faderns hastiga bortgång i en olycka några år tidigare har familjen det ganska knapert. Det är tungt för den unga änkan att blir ensam med de tre barnen. Livförsäkringen räcker inte så långt, utan Asta ser sig tvungen att belåna huset och att hyra ut ett rum för att klara omkostnaderna. Kanske kan ett nytt äktenskap ge dem ett bättre liv? Asta anmäler sig till en äktenskapsförmedling och börjar snart brevväxla med en trevlig och charmerande man vid namn Cornelius Pierson. I breven beskriver han sig som förmögen och ägare till flera fastigheter, barnen skulle få gå i bra skolor och kanske till och med få en ponny? Han målar upp en gemensam framtid som verkar mycket lockande. Han ska älska henne reservationslöst, han skriver om trohet, tillit och respekt. Ord som imponerar på Asta. Nu kan hon äntligen ge barnen ett bra liv, den lillgamla och fantasifulla Annabel som skriver egna pjäser, den lite tuffare och ansvarstagande sonen Hart samt storasystern Grethe som efter en febersjukdom i tidig ålder behöver allt stöd hennes mor och syskon kan ge henne.. Asta bestämmer sig för att åka till honom i det lilla samhället Quiet Dell. Barnen ska komma efter. . En liten tid senare kommer Cornelius för att hämta barnen.

Några veckor senare är de alla döda, mördade och nedgrävda under Piersons garage.

Medan samhället skuldbelägger Asta för hennes bristande omdöme blir journalisten Emily engagerad i familjens öde. Hon bevakar rättegången och beslutar sig för att själv utreda vad som hänt och ta reda på vad som driver mördaren och hur han har lyckats byta identitet så många gånger.
Vad fick honom att begå dessa fruktansvärda handlingar? Hur många mord är han skyldig till? Hon måste förstå vad som hände och varför…

//Elisabeth Haage


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar