torsdag 23 mars 2017

Det vi inte visste var lycka...



Julie är 20 år och ensamstående mamma. Hon jobbar i kassan på ett snabbköp. Inget roligt jobb, opålitliga arbetskamrater och en vedervärdig chef, men hon står ut för Lulus skull. Lulu är hennes treårige son.
Den här dagen har Julie varit inkallad till chefen och nästan blivit av med jobbet på grund av en incident som inte var hennes fel. När hon kommer tillbaks till kassan hamnar en ovanligt vänlig och ovanligt ovan kund framför henne. Paul är nyskild och har ingen större vana vid snabbköp. Han har missat att väga sina äpplen och sedan lyckas han väga dem som druvor. Kön växer och Julie känner sig missmodig, trots leendet från kunden kryper en tår fram.
Denna tår gör att Paul bestämmer sig för att bjuda henne på middag, Julie är tveksam till att tacka ja. Paul är ju trots allt en vilt främmande karl som skulle kunna vara hennes pappa, men hon tackar ja och detta leder till en bekantskap som i grunden kommer att förändra deras liv. 
Paul och hans son som håller på att återhämta sig från en tragedi ska åka på semester till Pauls sommarhus i Bretagne. Paul bestämmer sig hastigt och lustigt för att bjuda med Julie och Lulu till huset, detta utan att Jerome (som sonen heter) vet om det.
Julie tvekar återigen även detta är ju lite galet, att åka med två främmande män på semester, men hon bestämmer sig att åka med för att Lulu ska få se havet.

Detta är en berättelse om hur bräckligt livet kan vara men också en berättelse fylld av ömhet och hopp, skriven med ganska kärv humor.

Ann-Sofie

torsdag 16 mars 2017

Det blödande hjärtat


Andrew Taylor är en brittisk författare som mycket välförtjänt vann Svenska Deckarakademins pris för 2009 års bästa översatta kriminalroman, Det blödande hjärtat. Han har arbetat som båtbyggare, lärare, bibliotekarie och frilansredaktör. Sedan 1981 ägnar han sig åt författandet på heltid.
Vad är det som händer på Bleeding Heart Square? Året är 1934 och lady Lydia Langstone flyr från sitt vackra hem och sin våldsamme make. Hon flyr till ett nedgånget hus på Bleeding Heart Square i London. Hon har ingen annanstans att vända sig än till sin far som hon knappt känner. Kapten Ingleby-Lewis bor på ett sjaskigt lägenhetshotell på nummer sju och nu ska hon bygga sin egen tillvaro som oberoende arbetande kvinna. Men vad Lydia inte vet är att Bleeding Heart Square är fullt av mörka gåtor. Vad hände med miss Penhow, den ensamstående medelålders kvinnan som äger huset och som försvann för fyra år sedan? Varför står en mystisk civilklädd polis och bevakar området? Vad är det som gör journalisten Rory Wentwood så angelägen om att få kontakt med Miss Penhow? Och varför får Joseph Serridge, den som sist såg miss Penhow i livet, paket med ruttnande hjärtan skickade till sig? Enligt legenden dansade djävulen en gång på Bleeding Heart Square - och nu verkar återigen mörka krafter ha tagit över huset ...

Maria S




torsdag 2 mars 2017

En mycket tänkvärd bok om ett Europa i krig




 ”Världen av igår”, skriven av den en gång hyllade och mycket läste österrikiske författaren Stefan Zweig. Detta är en författarbiografi och kan läsas som en sådan men det kanske allra viktigaste med boken är det tidsdokument som den utgör.
 Visst finns det tankegångar i boken som känns lite dåtida, men mycket av tankarna och oron han ger uttryck för tror jag kan äga giltighet även idag. Boken skrevs mitt under brinnande krig, den kom ut första gången i Stockholm 1942. Den skrevs av en man som sett det första världskrigets katastrof, mellankrigstidens hyperinflation och arbetslöshet och sedan spirandet av nationalsocialismen.  Så här skriver Stefan Zweig om nationalsocialismen:
 ”För nationalsocialismen med sin skrupelfria bedrägeriteknik aktade sig noga för att visa sina syftens hela radikalism innan världen blivit härdad. Så tillämpade den helt försiktigt sin metod: alltid bara en liten dos, och efter dosen en kort paus. Alltid bara ett enda piller och så ett ögonblicks avvaktan för att se om att det varit för starkt, eller om världens samvete skulle tåla även denna dos. Och när det europeiska samvetet – till vår civilisations skam och skada – ivrigt betonade att dessa våldshandlingar inte angick det, eftersom de begicks ”på andra sidan gränsen”, blev doserna allt kraftigare, tills hela Europa till slut gick under”
Stefan Zweig som var av judisk härkomst var efter Hitlers maktövertagande tvungen att lämna Österrike, han bosatte sig i Brasilien där han skrev den här boken, fritt utifrån sitt eget minne. När boken var klar tog han och hans hustru sitt liv.

Det här är en bok som inte lämnar någon oberörd tror jag. Nu, efter kriget så vet vi ju alla om de omänskligheter som utspelade sig då men här är en person som redan i samtiden såg och förtvivlade över Tyskland vägval och vad det innebar för hela Europa.

Anneli C

torsdag 23 februari 2017

Spännande och lite övernaturligt om två flickor och deras mystiska samband...


För några år sedan gjorde Muriel Barbery litterär succé med Igelkottens elegans och nu finns hennes senaste bok, Alvernas liv, översatt till svenska.
För alla som älskade hennes Igelkottens elegans blir det något av en förvåning om de förväntar sig något liknande i Alvernas liv. En förvåning som i så fall delas med författaren själv. I en intervju i New York Times uttrycker hon själv sin förvåning över vilken sorts bok hon skrivit. Spännande med författare som lyckas förnya sig och överraska sig själva.
Men vad är det då för en sort bok?
Jag skulle vilja beskriva den som en saga. Här finns kampen mellan det som kan ses som det goda och det onda, här finns magin och ett händelseförlopp som trotsar det logiska. Här finns drömmen och verkligheten om vartannat och här finns spänningen och här finns tydliga rötter ner i folktro.

I händelsernas mitt finns två adopterade flickor. Clara växer upp i en bergsby i Apenninerna i Italien. Hon är en egen, lite udda, personlighet som ändå passar in i byn. Hennes uppväxt präglas av det ordinära tills hon en dag sätts framför kyrkans nya piano:
”Flickans händer var finlemmade och graciösa, kanske ovanligt stora för ett barn som hade fyllt tio år så sent som i november, men extremt böjliga. Hon höll dem, som sig bör, ovanför tangenterna innan hon skulle börja spela sitt stycke, lät dem vila i luften ännu ett ögonblick då de båda männen fick en känsla av att en egendomlig vindpust svepte genom kyrkan. Så sänkte hon händerna. Då kom stormen …”
Maria växer upp i en liten by i norra Frankrike, omgiven av kärlek och omtanke från de som kommit att bli hennes familj. Alla i byn är medvetna om att Maria bär på speciella förmågor och står i anknytning till naturen på ett sätt som inte är mänskligt. Detta accepteras med en jordnära och enkel fattning. Livet i byn är i sig självt väldigt nära naturen och Maria ses som den naturliga länken.
Det blir snart uppenbart att det finns ett mystiskt samband mellan de båda flickorna. Bakom vår mänskliga fattningsförmåga drar det ihop sig till den stora drabbningen mellan det övernaturliga och det profana. Utan att någon gång egentligen träffas måste flickorna tillsammans kämpa mot de mörka krafter som hotar människorna.
Författarinnan är i grunden filosofilärare och jag skulle vilja påstå att det märks. I sin berättelse hanterar hon konflikten mellan moderniteten och idealbilden av det gamla, mellan industrialiseringens rovdrift av naturresurser och naturens egenvärde. Allt förlagt i en tid som jag tolkar som 1800-tal och i en språklig dräkt som både fascinerar och förstärker berättelsen. Många gånger skildras handlingsförlopp som egentligen är omöjliga men som genom Muriels ord blir begripliga. Det är vackert. Det är poetiskt.

Jag skall erkänna att det är en berättelse och ett språk som utmanar mig som läsare och den kräver att man är sugen på att läsa den. Men läsupplevelsen och nyfikenheten finns där hela tiden. Det går inte att släppa historien när jag som läsare väl kommit in i den och jag väntar otåligt på den avslutande del två författaren lovat.

torsdag 16 februari 2017

Bortglömd pärla




Det finns många romaner med handlingen förlagd till Berlin och nyligen kom en nyutgåva av boken ”Tillbaka till Berlin”. Den gavs ut första gången 1958 och författaren är Emanuel Litvinoff. Litvinoffs föräldrar flydde undan Odessas pogromer. Han föddes själv i London och uppväxten gjorde honom medveten om det judiska arvet, vilket speglar sig i hans författarskap.
Handlingen utspelar sig i efterkrigstidens Berlin. Martin Stone återvänder till Berlin som hans föräldrar flydde 1938. Han har växt upp i Londons judiska ghetto men vill nu försöka få tillbaks familjens förmögenhet som nazisterna stal. Men det är inte lätt – känslomässigt- att återvända till Tyskland. Han är fylld av vrede och har svårt att känna några positiva känslor för tyskarna. Men så förälskar han sig i en ung tyska…
Bokens andra huvudperson är teatermannen Hugo Krantz. Innan kriget var han en stor stjärna i Berlins nattliv, men som jude drabbades även han hårt när nazisterna tog över. Liksom Martin Stone försöker han frigöra sig från sitt hat mot tyskarna och känner ett tvång att söka efter sin ungdomskärlek Putzi. Putzi som gjorde karriär i SS förrådde och svek Hugo. Men Hugo kan inte släppa sina känslor och drivs vidare i sitt sökande efter Putzi.
Det är verkligen en läsvärd bok. Om ett smärtsamt förflutet och en inblick i femtiotalets Berlin. Vi befinner oss i Berlin under tiden mellan kriget och muren. Förutom det historiska så finns även en spänning i boken. Vem kan man lita på, vem gjorde vad under kriget. Vi får läsa om huvudpersonerna starka känslor och kan förstå hur svårt det måste vara att förlåta det fruktansvärda som har hänt. Men kan man hata ett helt folkslag eller går det att förlåta och våga lita på människor man möter?


Katrin A

fredag 10 februari 2017

Spännande som en deckare...



Tycker du inte om deckare? Läs då den här. En skickligt berättad, rolig och skrämmande roman - som råkar innehålla en brottsutredning.
Vi befinner oss på en återvändsgata i en förort i England, 1976. Mrs. Creasy har försvunnit och hela gatan surrar av viskningar och rykten. Grannarna skyller hennes plötsliga försvinnande på den intensiva värmeböljan och många anklagar en ensamstående man på gatan, Walter. Men tioåriga Grace och Tilly är inte lika övertygade.
Grace och Tilly försöker ta reda på vad som har hänt med mrs Creasy, och räknar ut att de med Guds hjälp bör kunna hitta henne. För prästen säjer ju: Gud vet allt och finns överallt. Gud kan skilja fåren från getterna. Men människorna är det lite svårare med.
Så Grace och Tilly går på besök i husen längs gatan, bjuder in sig själva på te och försöker hitta Gud. Det finns gott om hemligheter på gatan. Det visar sig att alla tycks ha något att dölja. Men efter hand börjar de avslöja sina hemligheter, sånt som de två amatördetektiverna aldrig hade kunnat föreställa sig. I det eviga sommargasset börjar så grannarnas liv uppdagas, och en egendomlig historia, full av svek och lögner, kommer i ljuset.

Joanna Cannon är en engelsk författare och psykiatriker: Hennes hyllade debutroman problemet med får och getter, stod för vårens stora litterära succé i England. Det är en härlig roman med en levande känsla av sjuttiotal. En roman med ett allvarligt och viktigt budskap. Att människor i inbillad godhet kan bli nästan hur onda som helst. 

Maria S

torsdag 2 februari 2017

Arthur : gatuhunden som lämnade djungeln och hittade hem



Det här är en bok för alla som gillar djur och ”strapatsböcker”. De flesta har säkert redan hört talas om den här historien för den var ganska omskriven i kvällstidningarna när den inträffade.
Mikael Lindnord är multisportare vilket innebär att man med ett lag är ute i oländig terräng och går, springer, cyklar, paddlar osv i flera dygn.
Mikael och hans lagkamrater är i Ecuador och tävlar i VM och en dag när de sitter ner för att äta är det en hund som ligger och tittar på dem, Mikael bestämmer sig för att ge den några köttbullar och då blir de adopterade av hunden, han följer med dem genom lera, över berg och på vattnet där han faktiskt håller på att drunkna i sitt försök att följa med dem.

När de väl kommer i mål känner Mikael att han inte kan lämna hunden och då börjar kampen för att få ta med honom till Sverige.

Ann-Sofie Hj